Logotype

Torsdagen den 24 april 2014
Vega har namnsdag

Sök:

Länskarta

Hela Sverige

Klicka på ett län för att se nyheter därifrån.

Loggbok: 23 april 2014
Första svalan har siktats på Nämdö

Runmarö 23 april 2014 Anne Forslund

Nu ska de miljöfarliga vraken granskas

Runtom Sveriges kuster ligger tusentals vrak. De flesta av dem är harmlösa för miljön, men några ruvar på mörka hemligheter. Nu ska en handfull av vraken specialstuderas för att ge svar på frågorna om de påverkat havsmiljön negativt och vad som bör göras för att minimera eventuella miljöhot.

Fartyg har gått till botten så länge som människan har färdats på haven. Ingen känner till det exakta antalet vrak och fartygslämningar inom det svenska havsområdet, men i Riksantikvarieämbetets fornlämningsdatabas finns närmare 20 000 registreringar om fartygsvrak och uppgifter om förlisningar. De allra flesta vraken utgör inget hot mot miljön – de härstammar från tider då det varken fanns förbränningsmotorer, bränsle eller miljöfarlig last ombord. På grund av de speciella förhållanden som råder i Östersjön har många äldre vrak bevarats där. Efter andra världskriget blev olja det förhärskande fartygsbränslet och samtidigt ökade transporterna av miljöfarliga ämnen. Därmed ökade också riskerna för den maritima miljön.

För några år sedan genomförde Sjöfartsverket på uppdrag av regeringen en inventering av vrak som kan anses utgöra en miljöfara inom svenskt havsområde. Utredningen pekade ut 31 vrak av särskilt intresse, utifrån vilken last och mängden bränsle som funnits ombord då fartygen förliste. Utredningen överlämnades till regeringen i januari 2011.

Under våren 2014 påbörjas nästa del av kartläggningen av vraken. Regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att undersöka om det går att identifiera några miljöeffekter i omgivningen för några av vraken. Utredningen ska också göra en bedömning av eventuella miljöeffekter på havsmiljön samt förslag till vidare åtgärder. Som resurser i utredningen finns även Chalmers, Kustbevakningen, Havs- och vattenmyndigheten, FOI och Riksantikvarieämbetet.

Ulf Olsson, till vardags sjömätningschef på Sjöfartsverket, är ansvarig för utredningen.

– Sverige ligger lite efter grannländerna på detta området. Norge, Danmark och Tyskland har hunnit sanera några vrak inom sina respektive havsområden. I Sverige har vi ännu inte haft något stort utsläpp från vrak. Däremot sker det diffusa utsläpp av bunkerolja från vrak, bland annat från Skytteren på västkusten.

När kartläggningen av vraken nu fortsätter, sker det som en direkt fortsättning på det tidigare arbetet.

– Först och främst ska vi göra ett urval av en handfull lämpliga vrak som är lämpliga att undersöka vidare. Urvalet baseras bland annat på arkivdata om fartygens kvarvarande bunkerolja och last, men även på faktorer som tillgänglighet. Vraken vi ska undersöka närmare får inte ligga för djupt och inte för långt ut till havs, säger Ulf Olsson.

Efter urvalsprocessen måste de utvalda vraken lokaliseras, identifieras och sjömätas. Det är nämligen långt ifrån alla vrak som nämns i vrakdatabasen som är lokaliserade. Många gånger finns bara en ungefärlig position.

– Därefter kan vi inleda provtagning och analys för beräkning av spridningsmodeller av miljöfarliga substanser från vraken. Vi kommer att ta prover från bottensedimentet och i vattnet runt vraken samt försöka bestämma skrovens korrosionsstatus för att avslöja eventuell pågående eller framtida miljöbelastning, säger Ulf Olsson.

Av de 31 vraken från den första inventeringen finns det ett som utmärker sig lite extra och som är mer eller mindre självskrivet i det nya urvalet: Skytteren. Sedan april 1942 vilar hon på botten några distansminuter väster om Måseskär. När hon gick i kvav var hon i princip fullastad, vilket kan ha betytt att hon hade upp till 6000 kubikmeter bunkerolja ombord. För några år sedan upptäcktes oljefläckar på ytan i närheten av positionen där hon ligger. Kustbevakningen har sedan dess haft Skytterens position under uppsikt och det är konstaterat att läckaget från henne upphör under perioder.

Varför är det ingen som vet.

– I fallet Skytteren finns det vissa data om miljön i närheten av vraket i och med att Chalmers har bedrivit en del forskning där, vilket förutom den uppenbara miljöproblematiken talar för att Skytteren blir ett av vraken som vi kommer att specialstudera, säger Ulf Olsson.

Fältarbetet inleddes i mars med inmätning av några av de vrak som ännu inte var lokaliserade. Under april och maj räknar man med att kunna placera ut mätutrustningen vid de aktuella vraken. Datainsamlingen behöver pågå under några månader för att ge tillförlitligt resultat. Under augusti och september planeras provtagning på sediment. Därefter väntar analyser av det insamlade materialet.

– Vi har projekttid till och med den 31 oktober men mycket talar för att vi kommer att behöva lite mer tid, säger Ulf Olsson.

Källa och foto: Sjöfartsverket

Skriv utTipsaKommentera(0 kommentarer)

Annonser

471   Producent: Nordlindh & Ullman AB